MOTIONSPADDLING

Motions-/racingkajaken finns i alla typer av utföranden, från rel bred motionskajak (ex VKV Kåre, VKV 101, Elio) till mycket smal tävlingskajak (Citius, Vajda, Nelo, Zedtech, Román) där respektive märke har olika modeller med olika rankhet. Där finns med andra ord gott om olika modeller att välja bland och bara för att det handlar om motionskajaker så behöver det inte innebära att de är omöjliga att paddla pga rankhet. I slutändan hänger alltså inte kajakens hastighet nödvändigtvis ihop med hur smal den är utan paddlaren måste också klara av att hålla balansen för att kunna ta i!

Det som de har gemensamt är att de är gjorda för mer skyddade vatten (därav disciplinnamnet ”slätvatten”/racing) och kajakerna är i sitt esse när de får gå rakt fram. De har alla ett roder för att kunna styras då paddeln enbart ska fungera som en motor som för kajaken framåt och inte användas för styrning som då gör att man förlorar kraft och fart. Maratonkajaken är mycket lik racingkajaken, men är bl a utformad för att väga betydligt mindre.

Därutöver existerar även s k besättningspaddling där man antingen sitter 2 (K2) eller 4 (K4) i samma kajak – en härlig, fartfylld upplevelse när besättningen är i synk!

Innan vingpaddelns debut under sent 80-tal användes vanliga ”plattpaddlar” i trä, men relativt snabbt tog vingpaddeln i kolfiber över helt inom denna disciplin pga dess överlägsna effektivitet och egenskaper som passar syftet med motions/tävlingspaddling – att det ska (kunna) gå fort. Den kräver dock sin teknik av utföraren för att fungera bra.

Tävlingsverksamhet i Sverige. Tävlingsaktiviteten i Sverige är stor, men ffa koncentrerad till ungdomar/juniorer och elitsatsande seniorer. Motionstävlingar för vuxna är få, men finns. Kortlopp körs på raka, individuella banor (200 m, 500 m resp 1 000 m) medan långlopp körs på rundbana (1 250 m, 2 500 m, 5 000 m) med direktfinal där alla i åldersklassen startar samtidigt och glider in i samma linje.